Fyllnadsgrad

Vad är fyllnadsgrad?

Fyllnadsgrad är ett begrepp för i vilken utsträckning ett tillgängligt lastutrymme är utnyttjat i relation till mängden gods som kunde ha transporterats eller lagrats om lastbäraren hade varit fullastad.

Vad beror låg fyllnadsgrad på?

Faktorer som kan begränsar fyllnadsgraden är många. Här nedan listas ett antal variabler som inverkar på fyllnadsgraden.

• Kundens krav på Just in Time, vilket ger mindre leveranser för varje sändning.
• Postponement, vilket bidrar till ökat behov av förpackningar till enskilda komponenter och ökar antalet transporter längs kedjan. Detta behöver dock inte vara en nackdel för den enskilda transportören, eftersom flera antal order fås in.
• Tidsfönster för lastning och lossning, vilket begränsar mängden gods som kan lastas innan och under transportuppdraget.
• Trängsel i tätorter och anläggningar.
• Lagar och förordningar för fordonets storlek och viktrestriktioner.
• Inkompatibilitet mellan lastbärare och godstyp, begränsar vilket gods som kan transporters i en lastbil.
• Förpackat gods på pall eller ej staplingsbart gods, som begränsar möjligheten till att utnyttja lastutrymmets höjd.
• Reglering av arbetstider
• Säkerhetsföreskrifter för hur gods får stapals under transport och hur dess vikt ska fördelas öve lastplanet.

Extremt låg fyllnadsgrad – tomkörning

Extremfallet av begränsningar skapar tomkörningar. Tomkörningar påverkar medelfyllnadsgraden. Tomkörning kan analuysera både utifrån mikro- och makronivå. För det enskilda företaget, mikronivån, tillförs ingen nytta eller meervärde då betalande frakt saknas. Dessutom bidrar tomkörning, på makronivå, till föroreningar, trängsel, buller, hälsoproblem och risk för olyckor. Förutom de faktorer som begränsar fyllnadsgraden kan tomkörningar även orsakas av följande faktorer:

• Bris på samarbete mellan transportköpare och transportörer.
• Brist på koordinering mellan orderläggning och transportplanering.
• Leveransvillkor på transportören som ställs av transportköpare för att tillfredsställa sina kunder och behålla sin konkurrenskraft.
• Outnuttjade möjligheter till nätverksbildning mellan transportoperatörer.
• Bristande synkronisering mellan tidsfönster för lastning och lossning.
• Lastbärare anpassade enbart till visst godstyp
• Geografiska obalanser, som uppstår när godsflöden inte är lika omfattande i båda riktningar i ett geografiskt område.

Merparten av informationen är hämtad från Fyllnadsgrad inom vägtransporter – dokumentation av det enskilda åkeriets miljöprestation. En fallstudie av Sanfridssons Åkeri AB. 

Läs också:

Matsvinn är en logistikfråga

Varför rullar det tomma lastbilar på svenska vägar?